Jag tror att de viktigaste sakerna sker när vi verkligen är med varandra. Inte på samma plats - utan faktiskt tillsammans. När någon väntar in en annan istället för att fylla tystnaden. När ett barn får en sekund till att formulera sig. När ett arbetslag låter en svår fråga ligga kvar i rummet utan att genast lösa den. Det är där människor möts på riktigt, och det är där lärande får fäste.
Dramapedagogiken är mitt verktyg för det. Inte teater för en publik, utan ett sätt att medvara tillsammans - där kroppen, rösten och berättelsen är med från början. Status, närvaro, gestaltning - det är hantverk som har funnits längre än någon ledarskapsteori, och som fungerar lika väl i en förskolesamling som i en personalkonferens.
Allt vi gör hos Medvara utgår från fyra ord: kreativitet, dialog, anknytning, personlig utveckling. De är inte värdeord på en vägg. De är arbetsmetod. Kreativitet betyder att vi prövar oss fram. Dialog betyder att jag lyssnar minst lika mycket som jag pratar. Anknytning betyder att relationen i rummet kommer först, alltid. Personlig utveckling betyder att det är ok att gå därifrån lite förändrad.
Det här är ingen managementkurs förklädd till workshop. Det är inte heller mjukgrus och stearinljus. Det är hantverksmässig pedagogik som tar både dig och gruppen på allvar - och som hellre lämnar dig med en fråga än med ett färdigt svar.